10 aug Tallriksmodellen
Den hälsosamma mattallriken, mer känd som tallriksmodellen, skapades av Harvard School of Public Health för att på ett visuellt sätt förklara den hälsosamma andelen av de olika livsmedelsgrupperna som bör finnas i huvudmåltiderna, det vill säga lunch och middag. Det används i stor utsträckning för patienter med diabetes, såväl som de som är överviktiga och behöver gå ner i vikt, men det är inte exklusivt för dem utan en modell för alla att använda sig av för en hälsosammare vardag och liv.
Vad består metoden av?
Som du kan se på bilden ovan är de olika livsmedelskatergorier som ska förekomma i en hälsosam måltid fördelade och proportionerade samt markerade som gör det till en balanserad måltid. Metoden är beräknad för en tallrik med en diameter på cirka 23 cm, vilket skulle betraktas som ett ”standardmått” på tallrikar. De förklarar också kvalitativa egenskaper för att förbättra valet av mat, som att prioritera fullkornsprodukter framför vitt mjöl och olivolja framför andra fetter, att välja frukt och grönsaker i olika färger för att öka variationen av vitaminer och antioxidanter, begränsa fett och processat kött, etc.
Är det en universell metod?
Ja, i princip, men det betyder inte att det inte kan genomgå någon förvandling. Till att börja med måste vi komma ihåg att vi i vissa länder äter två rätter per måltid, så samma proportioner fungerar om vi talar om en första och en andra: fler grönsaker jämfört med de andra livsmedelsgrupperna exempelvis. Det är också möjligt att dessa ransoner verkligen behöver modifieras beroende på personens behov. Till exempel kommer en idrottare med största sannolikhet att behöva öka serveringen av kolhydrater eftersom det är en livsmedelsgrupp som ger långsamt absorberande energi som är mycket nödvändig och fördelaktig för dem som tränar måttlig eller intensiv fysisk träning. Likaså kan det vara så att en frisk person, på grund av sin höga basalmetabolism, spenderar mer än vad de äter med denna andel och därför behöver en anpassning av en nutritionist eller kostrådgivare. Vi kan också hitta personer som behöver gå upp i vikt, antingen för att de lider av en sjukdom som ökar deras dagliga energiförbrukning eller för att deras intag inte räcker till och vi måste prioritera de livsmedel som ger mer energi, utan att glömma de andra grupperna för att upprätthålla en näringsbalans.
Tips till/om tallriksmodellen!
Personligen skulle jag byta ut fruktdelen på tallriksmodellen mot grönsaker på själva måltidstallriken. Frukten skulle jag ha till efterrätt eller mellanmål. Det är inte antingen eller utan både och enligt mig. Ett tips jag även skulle vilja påpeka på tallriksmodellen är att se till att en eller flera av grönsakerna är råa i form av exempelvis sallad. Detta då vissa mikronäringsämnen går förlorade under tillagningen, såsom vitamin C och andra vattenlösliga vitaminer. Ser du till att frukten du äter dagligen som efterrätt eller mellanmål är rik på C-vitamin så har du ett mindre ämne att oroa dig för tillagningsförlust. Exempel på sådan är citrusfrukter, jordgubbar, kiwi eller melon.
Sammanfattningsvis är tallriksmetoden ett enkelt sätt att balansera en måltid utan att behöva förlita sig på en skala, samt ett mycket visuellt och användbart verktyg för registrerade dietist-nutritionister och kostrådgivare som vill förklara de rätta proportionerna av en balanserad och hälsosam huvudmåltid.
